Till första sidan


Nytt kapell välsignat i lappländska Arvidsjaur

Äntligen ett katolskt kapell! Anita Åman, trogen både Arvidsjaur och Katolska kyrkan, gör tummen upp för kapellet i den före detta EFS-kyrkan.

Äldre artikel från Katolskt magasin år 07

Katolskt magasin Publicerat med tillstånd

Maria Himladrottningen. Så heter kapellet. Katolikerna på orten hade velat uppkalla det efter den helige Kristoffer, vägfararnas skyddshelgon, med tanke på de katoliker som varje vinter kommer från andra länder till Arvidsjaur och Arjeplog för att testköra nya bilar.
Biltestverksamheten är ju, tillsammans med skoterturismen, också en viktig näringsgren för orten.

Men namnet var redan upptaget, av den katolska kyrkan i Kalmar. Den helige Kristoffer får i stället bli kapellets andre skyddspatron, vid sidan av Maria.
Broder Olof Åsblom i Luleå är i färd med att måla ikoner med Jungfru Maria och den helige Kristoffer. Samhörigheten med Luleå blir därmed tydligare. Maria Himladrottningens kapell tillhör ju S:t Josef Arbetarens församling där.

Gene Dyer är kyrkoherde i Luleå sedan tio år tillbaka och gör regelbundet långa resor till katolikerna i Norrbotten och Lappland, på samiska Sápmi. Han är intresserad av ursprungsbefolkningens, samernas, språk och kultur och ger en intressant belysning av namnet Maria Himladrottningen:
- Ett hängsmycke i form av ett krönt gotiskt M som ibland pryder kolten, den samiska dräkten, kallas Maljan och är symbolen för Jungfru Maria, himladrottningen och livets beskyddarinna. De samer som förr levde i vad vi nu kallar Sverige kristnades först efter reformationen och saknar därför den omfattande katolska traditionen kring helgonen. Men Maria, himladrottningen, har tydligen haft sin givna plats hos dem.
Inkarnationen lär i början ha varit svår för samerna att föreställa sig, fortsätter fader Gene.
- Men de tycks ha haft lättare att förstå Marias betydelse eftersom de i sin egen tradition hade en kvinnlig gestalt som var en sorts förmedlerska av det gudomliga.

Befolkningen här uppe måste ändå ha haft en viss kontakt med katoliker före reformationen. Fader Gene berättar om en pilgrimsring från Nidaros, i dag Trondheim, som var en stor vallfartsort under medeltiden.
- Ringen hittades 1993 när man grävde för en ny rondell strax utanför Arvidsjaur och den tyder på att pilgrimer även härifrån har farit till Nidaros och tillbaka.

Välsignelsen! Biskop Anders stänker vigvaten över både kapell och mässdeltagare. Tavlan i koret hänger kvar sedan EFS:s tid. Den föreställer Jesu uppstigande ur graven och ärmålad av den loale konstnären Elner Hallaman.

Vid välsignelsemässan i kapellet tog också biskop Anders upp kopplingen till den katolska närvaron i trakten under medeltiden.
- Efter 500 år har det kommit ett katolskt kapell till Lappland. Det är en lång tid för oss men inte för Gud.
I mässan deltog ett 70-tal personer och flera olika samfund var representerade. Detta såg biskopen som ett profetiskt tecken på den definitiva enheten som alla hoppas på.
Han talade också om efterföljelsen och kallelsen, att vi är kallade att bli ljus för våra medmänniskor i vår vardag, just på den plats där Gud har placerat oss.

Gud har placerat människor från hela världen, även i Lappland. Till mässan i Arvidsjaur hade latinamerikaner kommit från sina nya hem i Sorsele.
För att inkludera dem i gemenskapen avslutade biskopen sin predikan på spanska. Han ber för dem, berättade han, att de ska känna sig hemma i sitt nya land och förmedla hopp och värme.

Välsignelseceremonin

Och efter den högtidliga välsignelseceremonin, när biskopen hade stänkt vigvatten både över kapellet, ”en bild av det eviga templet”, och över människorna, ”de levande stenarna”, var det colombianer från Sorsele som markerade det stora behovet av ett katolskt kapell ute på de lappländska vidderna. En efter en gick de till bikt för fader Gene, även han spansktalande. Och efteråt sade han:
- Tänk dig vilken skillnad det är att åka de åtta milen från Sorsele till Arvidsjaur i stället för de 24 till Luleå för att gå till bikt och delta i en mässa!
Närvaron av ett katolskt kapell drar till sig folk. Flera katoliker inom ett stort område kan komma att hitta till Arvidsjaur. Fader Gene tog inlandssatsningen i Östersund som exempel.
- Till den första söndagsmässan som fader George höll där kom det en person. Nu kan han räkna in sammanlagt 90 personer som brukar delta regelbundet på de orter där han är verksam.

Fader Gene

För egen del är fader Gene också tacksam för det nya kapellet. Det innebär att han inte behöver ha så bråttom tillbaka till Luleå efter varje mässa utan kan övernatta i Arvidsjaur och fortsätta till andra platser i inlandet där katoliker bor, glest spridda.
Maria Himladrottningens kapell är, som vi ska berätta i nästa artikel, ett exempel på hur man tillgodoser flera behov i glesbygd, andliga, sociala och ekonomiska.
- Vi hyr kapellet och därmed har vi inte gått före i kön där det står flera församlingar i stiftet som behöver en ny kyrka.
De praktiska lösningarna på hur lokalerna används är originella men biskopen har godkänt dem. Det försäkrade fader Gene innan han hastade in i sakristian för att packa mässväskan.
Denna dag hade han bråttom eftersom han skulle skjutsa biskopen till flygplatsen.
Biskop Anders, ja, han hade just predikat på spanska för latinamerikaner i Arvidsjaur. Nästa dag skulle han predika på franska för burundier i Örebro…

Ekumenisk samling efter mässan. Från vänster Anders Kristoffersson, pastor i Pingstkyrkan, Per Idergard, kyrkoherde i katolska kyrkan i Skellefteå, Åke Kågström, före detta pastor i EFS, Gene Dyer, kyrkoherde i katolska kyrkan i Luleå, Anders Arborelius, biskop i Stockholms katolska stift, och Eva Wandegren Nilsson, kyrkoherde i Svenska kyrkan i Arvidsjaur. (Arvidsjaur

Text och foto: Birgit Ahlberg-Hyse


(De flesta av de troende samer som är bosatta i Sverige tillhör i dag Svenska kyrkan, en del den laestadianska rörelsen eller andra kristna samfund.)


Allehanda aktiviteter i kapellets närhet

En riktig entreprenörsfamilj. Leif och Katarzyna Carlsson med dottern Julia. Bakom dem står tonåringarna Sara och Linn som har gått in i verksamheten med stor entusiasm. Någonstans i huset finns elvaårige Pawel som också trivs i Silvercross45.

Längtan efter ett katolskt kapell i Norrbottens läns inland har kombinerats med behovet av lokaler för kreativ glesbygdsverksamhet. Kapellet ligger i ett hus som privatpersoner har köpt av Evangeliska fosterlandstiftelsen, EFS.
Maria Himladrottningens kapell delar rum med ett galleri. Huset i övrigt ska innehålla kafé, vandrarhem, kursverksamhet och bostad för en kvinna som var med när huset byggdes.

Det ligger i hörnet Fjällströmsvägen-Villavägen, ganska centralt i Arvidsjaur, ett hus av typisk 1970-talskaraktär. På utsidan gul panel med mörkbruna detaljer, på insidan väggar i grönt och orange med höga brädfodringar.
När EFS byggde här krävde det höga medlemsantalet ett stort kyrkorum och flera samlingslokaler. Men efter nära tjugo år hade verksamheten blivit så liten att huset måste säljas.
I två år stod det tomt och länge fanns en enda spekulant, en företagare i styrketräningsbranschen. Han tänkte öppna ett gym där men till honom ville EFS inte sälja. Helst ville man att gudstjänster skulle fortsätta att firas där. Kapellet avsakraliserades dock 2005.

Agneta Burman, hon som var med när huset byggdes, åkte förbi det ibland och var ledsen över dess öde. Hon har tillhört EFS i hela sitt liv och på något sätt ville hon behålla huset och fylla det med något gott. Hon hade kontakt med ett par kolleger, bildlärarna Karin Andersson och Bengt Peder Björn, som är glaskonstnärer på fritiden. De behövde en lokal för att ställa ut och sälja sina alster men de kunde ju inte hyra hela huset, 670 kvadratmeter.

Parallellt med Agnetas ansträngningar att rädda huset gick Leif och Katarzyna Carlsson och försökte hitta någon lösning för att etablera ett katolskt kapell i Arvidsjaur. Katarzyna är katolik från Polen och Leif har länge följt med henne till de katolska mässor som hålls en gång i månaden, då fader Gene Dyer kommer från Luleå.
Svenska kyrkan har välvilligt öppnat sitt församlingshem för katolikerna men det var inte detsamma som att ha en egen hemvist.
När Leifs och Katarzynas dotter Julia skulle döpas i våras valde de den tomma EFS-kyrkan. Då hade tanken börjat mogna hos dem: de skulle köpa huset och erbjuda katolska kyrkan att bli en av hyresgästerna.

En av deras ivrigaste pådrivare var Anita Åman, stor Arvidsjaurpatriot och aktiv katolik som har bett Gud i många år att få ett kapell till orten och helst en bosatt präst också.
Nu, när hon följer med på en vandring genom huset efter kapellvälsignelsen, kan man säga att hon i alla fall har blivit till hälften bönhörd. Och hon är mycket lycklig.
- Men det är inte meningen att det bara är vi katoliker som ska samlas här. Jag hoppas att stället kan bli ett ekumeniskt centrum, säger hon.

Leif och Katarzyna berättar om sitt nyinköpta hus som innebär en helt ny näring för både dem och bygden.
Trots sina arbeten, Leif som högstadierektor och Katarzyna som lärare i tyska, och trots sitt ansvar för sex barn: tre hemmaboende och tre på studieorter, är de fulla av idéer för att få rörelsen att gå ihop.
Kapellet, som de hyr ut förmånligt till församlingen, ska tillföra huset speciella kvaliteter, säger de. Men eftersom katoliker i glesbygd inte kräver särskilt stort utrymme måste hyresgästerna och verksamheterna bli flera.

Det som tidigare var EFS:s kyrkorum rymmer 120 personer. Det har delats så att den inre delen är katolskt kapell för cirka 50 personer. Den andra delen har blivit Karin Anderssons och Bengt Peder Björns permanenta galleri.
För att skilja kapellet och galleriet åt har Leif ställt skärmar som med jämna mellanrum bryts upp av montrar där Karin och Bengt har placerat sina glasföremål.
Skärmarna har renmönster, montrarna är byggda som smäckra hus med toppigt tak. I lokalen finns stora torra träd som plockats in från skogen. Allt ger en utomhuskänsla, en förnimmelse av att vara i samklang med den norrbottniska naturen.

Avskärmningen går bara ett par meter upp i rummet. Det höga innertaket, som ger luft och rymd, spänner därmed fortfarande över hela rummet.
Bredvid kapelldelen finns ett stort rum som har blivit sakristia. Det är samtidigt kontor och övernattningsrum för prästen.
Lokalen intill galleriet är en stor servering. Här kan man ha kyrkkaffe, sammanträden och fester. I framtiden vill Katarzyna ha nattkafé, för turister och för ortens ungdomar. I stället för att de ska dra omkring på samhället kan de komma hit, menar hon.

Hon var med från början. När Evangeliska fosterlandsstiftelsen byggde Nygårdskyrkan var Agneta Burman med och kokade kaffe åt byggjobbarna. Nu har hon kommit tillbaka till huset, som hyresgäst, och kokar kaffe igen!
- Jag blir väl lite hustomte här, säger hon.

På nedervåningen finns ett par rum med pentry. De ska utnyttjas som lägergård för ungdomsgrupper och som vandrarhem, helst med kulturell inriktning, säger Leif, gärna med kristet innehåll. Här vill han också ha kurser i olika former av skapande verksamhet.
Ett stort rum är redan inrett till bibliotek. Det är Agneta Burman som har deponerat sina böcker hit. Själv ska hon bo i en nyinredd lägenhet intill.
Även hon har idéer om hur huset ska utnyttjas. I kaféet drömmer hon om att ha samlingar för funktionshindrade och deras personliga assistenter.

På husets fasad står det fortfarande Nyborgskyrkan. Kanske det får stå kvar eftersom det är ett inarbetat namn för Arvidsjaurborna. Men någonstans ska namnet Maria Himladrottningen stå, och någonstans också Silvercross45 som är Leif och Katarzyna Carlssons officiella namn på sitt nya ställe.
- Silver anspelar på vägen som gick mellan Bodö och Skellefteå med transporter från en silvergruva och 45 är numret på Europavägen som går genom Arvidsjaur, berättar Leif.
Och cross?
- Det betyder både att olika vägar korsas och att det finns en kristen verksamhet här.

Text och foto: Birgit Ahlberg-Hyse

Ny i Kyrkans fulla gemenskap


Gäster från Skellefteå. Per Idergard och Margareta Samuelsson står i Maria Himladrottningens kapell och bakom dem ser man den genombrutna väggen mot galleriet där två glaskonstnärer ställer ut sina alster.

Margareta Samuelsson bor i Skellefteå men på 70-talet bodde hon i Arvidsjaur där hennes man var kyrkoherde i Svenska kyrkan. När hon kom tillbaka för att delta i välsignelsemässan på trettondagsafton träffade hon många gamla vänner.
Dagen efter, på trettondagen, skulle hon bli upptagen i Kyrkans fulla gemenskap av den katolske kyrkoherden i Skellefteå, Per Idergard.
Det här är en stor dag, sade Margareta:
- Nu går jag som svenskkyrklig i den katolska mässan och i morgon är jag katolik och får delta i eukaristin.

Gåva till nytt altare


Vid festen efter kapellvälsignelsen överlämnade kyrkoherde Eva Wandegren Nilsson en gåva till kapellet från Svenska kyrkan i Arvidsjaur, nämligen en grundplåt till införskaffandet av ett nytt altare. Det altare som står i kapellet nu är ett provisorium.
Katolikerna har hittills lånat lokaler av Svenska kyrkan. Eva Wandegren Nilsson gratulerade dem till att de nu har fått ett eget kapell för sina mässor och uttryckte sin glädje över att byggnaden även i fortsättningen får vara en plats för bön och lovsång.


Fakta om Arvidsjaur

Arvidsjaur är beläget 11 mil söder om polcirkeln och 16 mil väster om Luleå, i södra Lappland och tillhör Norrbottens län. I själva Arvidsjaur bor det omkring 4500 invånare, och i hela kommunen bodde det nästan 7000 personer år 2000.
En stor näring för orten är biltestverksamheten som även inbegriper Arjeplog. 70 procent av världens biltillverkare testar sina bilar här. Arvidsjaur Flygplats etablerades 1990. Dagliga turer går till och från Stockholm men förbindelse finns med flera större städer på kontinenten.
1999 etablerade sig Scandinavian Aviation vid flygplatsen, där de bedriver gymnasial flygskoleverksamhet i samarbete med Sandbackaskolan i Arvidsjaur.
I historisk tid var Arvidsjaur en kyrkstad som beboddes vid kyrkhelger och marknader. "Lappstaden" finns alltjämt kvar som det förnämsta minnet av den skogssamiska kulturen samt skogssamebyarna och svenskbygdernas månghundraåriga kontakt vid marknader och kyrkhelger. Än i dag används "lappstadens" 70-talet kåtor och härbren av samerna vid stora kyrkhelger.
Under senare delen av 1700-talet fick Arvidsjaur även en befolkning av nybyggare och bönder.
Ortnamnet Arvidsjaur har inte med mansnamnet Arvid att göra. I stället är det en försvenskning av det umesamiska ordet Árviesjávrrie, härlett av árvies och jávrrie som betyder givmild sjö, syftande på fisket i den närbelägna sjön med samma namn.

(090703)

Den här sidan uppdaterades senast: 2009-10-23



   Till första sidan

Länkar

Församlingen

Översättning till andra språk
—Translate—

 

Grupper och föreningar i församlingen

Katolsk orientering

Böner och själavård

Magasin, böcker, tidningar och bloggar

Engelska och andra länkar


EWTN Live TV
Programming Schedule
The current months TV and Radio-program.

Tidigare artiklar

TIPS!
Känns texten för stor/liten - tryck CTRL + rulla på mushjulet.

***

Känns textraden för lång, - minimera sidan, till önskad bredd.