Att träda in I Guds rike

Det OSA som ingår i många inbjudningar innebär att det förväntas att man ska svara. Vid mottagandet av en sådan inbjudan, överväger vi om vi har tid att närvara, om vi vill åka dit, och för en del är det inte ens en fråga: naturligtvis skulle vi inte ens tänka oss att missa det.

"Var snäll och svara" är underförstått i många av de gåvor och käppar i hjulet genom vilket Gud kallar på oss. Respons skiljer sig från reaktion. Ett svar är ett resultat av funderande, avvägning, och utvärdering över vad som har frågats, och vad det innebär för oss, samt vad det kommer att kosta. En reaktion är mer impulsiv och omedelbar.

En gång per år firar den Katolska kyrkan ”Kristus Konungens högtid”. Han kommer som en tjänande konung och en inbjudande konung som uppmanar alla att följa honom i tjänandet av alla dem som han kallar, "hela världen."

Vi är uppmanade av Ignatius att tänka över på hur många sätt som vi har blivit kallade i våra liv till att gå djupare in i Kristi rike. Genom att skapa oss, har Gud försett oss med gåvor och talanger av alla slag. Konungens kallelse i Övningarna ber om ett gensvar till honom med ett svar på just dessa gåvor. Kristus bad fiskarna att varamänniskofiskare, fiskare av själar, och han ber oss alltefter de unika och speciella människor vi är. "Jag kallar dig för att göra detta, eftersom jag har gett dig det och detta." Kristi kallelse är då en förstärkning, en välsignelse, av den gåva som vi alla är.

Vi ber också den här veckan med melodin och orden från folkvisan: "Följ mig." "Var jag går, vad jag gör och vad jag vet… ta min hand och säg att du kommer att följa mig."
Jesus ber att vi följer honom, men han kommer att vara med oss och arbeta med oss och Han kommer inte att be något av oss som han inte har begärt av sig själv. Han inbjuder oss till sin seger men också hans köttsliga människas sätt att erhålla den segern.

Vi uppmanas att överväga att fundera, reflektera över kostnaderna - vad betyder det för oss - och att lyssna till den vänliga kallellsen att använda oss av vår person och de gåvor Gud har gett oss alla.

Kom ihåg att vi aldrig helt och oåterkalleligen har förmåga att överlämna allt i våra liv och person till Gud. Peter, den första av de stora fiskarna, lämnade allt för att följa Jesus och tillbringade de kommande tre åren att ta tillbaka det lite i taget. Emellanåt skulle vi vilja placera allt vid hans fötter och Han kommer att ta emot vad helst Han får för liten bit av vårt hjärta, samt de gåvor och det liv vi kan erbjuda Honom varje gång.