Sannerligen, du ensam är Herren. Ditt herravälde är vår frälsning, därför att tjäna Dig är inget annat än att bli frälst av dig! Herre, frälsningen är Din gåva och Din välsignelse över ditt folk. Vad annat är din frälsning än att få ta emot den gåvan från Dig och att älska dig eller bli älskad av dig?

Så, Herre, det är därför du ville att Sonen på din högra sida, denne som du har gjort stark i Dig själv, skulle kallas Jesus, det vill säga Frälsare, för han skall frälsa sitt folk från deras synder, och det finns ingen annan i vilken frälsningen finns. Han lärde oss att älska Honom genom att först älska oss, även till döden på korset. Genom att älska oss och hålla oss så älskade, väckte han i oss kärleken att älska Honom som först hade älskat oss till slutet.

Och det är tydligt skälet; att du först har älskat oss så att vi kan älska dig - inte för att du behövde vår kärlek, men för att vi inte kunde vara vad du skapat oss till att vara, förutom genom att älska dig.

På många sätt och vid olika tillfällen talade du till våra fäder genom profeterna. Nu i dessa sista dagar har du talat till oss igenom Sonen, ditt Ord, och genom Honom fastställdes himlarna och all dess makt kom till genom Hans muns andetag.

Att säga detta genom din Son var att föra fram i dagens ljus hur mycket och på vilket sätt du har älskat oss, för du skonade inte ens din egen Son utan överlämnade honom för oss alla. Han har älskat oss och utlämnade sig själv för oss.

Detta, Herre, är ditt Ord till oss, detta är Ditt allsmäktig budskap, nämligen när allting var i midnattens tystnad (dvs. var i djup förvillelse), kom Han från Sin kungatron, den stränga syndens besegrare och den milda kärlekens apostel.

Allt vad han gjort och allt vad han har sagt på jorden, även att uthärda förolämpningar, spottandet, knuffarna - korset och graven - allt detta var faktiskt Du som talade till oss genom din Son, när du vände Dig till oss med din kärlek och uppväckte vår kärlek till Dig.

Då du skapade oss visste Du att denna inställning inte kan tvingas på våra hjärtan, min Gud, den måste snarare uppväckas. Och ytterligare ett skäl för detta är att det inte finns någon frihet där det är tvång, och där frihet saknas, saknas även rättfärdigheten.

Du ville att vi skulle älska dig, då vi som inte av rätt kunde bli frälsta och inte heller hade älskat Dig. Inte heller skulle vi kunna ha älskat Dig förutom genom din gåva. Så, Herre, såsom din kärleksapostel säger till oss, och som vi redan har sagt - du har först älskat oss och du är den förste att älska alla dem som älskar dig.

Därför håller vi dig kär genom den kärlek du har implanterat i oss. Du är den verkligt Gode och den yttersta godheten. Din kärlek är Din godhet, då den Helige Ande utgick från Fadern och Sonen! Från skapelsens början var det han som svävade över vattnet - det vill säga över alla våra vacklande sinnen, och erbjuder Sig själv till alla, och drar allting till sig själv. Genom sin inspiration och sitt heliga andetag, och genom att hålla oss från skada och sörja för våra behov, förenar han Gud med oss och oss med Gud.

Från en diskurs En betraktelse av Gud
William Saint Thierry, abbot