Herre,
hur kan jag tacka Dig? Hur kan jag uttrycka glädjen och tacksamheten i mitt hjärta? Det var inte ens tillräckligt för Dig att bara förlåta mig. Nu lovar Du att vara med mig, med mig alltid, med mig i mitt helande och den fullkomlighet som jag längtar så efter.

Herre, när Du låter mig se många komplicerade mönster i mitt liv så kände jag mig så skamsen, så generad. Då berättade Du att det inte är hela bilden av vem jag är - jag är en syndare som är älskad av Dig. Nu kan Du berätta för mig att det fortfarande inte är hela bilden. Jag är en älskad syndare, på väg att helas, på grund av Din trofasta kärlek till mig.

Hur kan jag tacka Dig? Vad kan jag säga, när Du säger att Du inte kommer att överge mig, eftersom jag är ofullbordad? Vilka känslor fyller mig när jag föreställer mig att Du förblir vid min sida i det långsamma och dagliga helandet av mig som ständigt fortgår?

Då du har varit med mig genom hela denna reträtt och av din godhet ingivit frågorna som du har velat att jag ska ställa  i mitt hjärta, vänder jag mig åter till dig och ber, - låt mig få höra djupet av Din önskan och vilja, att följa med mig på min väg mot fullkomligheten, till helighet. Jag ber dig att börja Ditt helande av mig. Låt ditt helande befria mig så att jag kan tjäna dig mer och mer från hjärtat.

Hör min ödmjuka bön, o Herre Du som är trofast kärlek.