Käre Jesus,
jag läste berättelsen om männen på vägen till Emmaus. Jag skakar på huvudet och undrar, hur kunde de se dig, någon som de älskar och litar på så mycket, och inte ens känna igen dig? Jag skulle säkert känna igen dig... skulle jag inte?

Det känns som vi har gått igenom så mycket tillsammans. Hur kan det vara så att jag inte ser dig? Tja, förutom när jag kanske är orolig för hur bra jag själv är, eller hur jag ser ut inför andra, eller då jag undrar varför jag måste säga ifrån om orättvisor mot de fattiga, då när jag är så upptagen redan. Jag vet att jag misslyckas att visa min bästa sida av mig själv väldigt ofta, och jag vet hur ofta du är där i misslyckandet för att förlåta och stödja.

Och nu är du med mig och bryter brödet och ger mig inte bara ett mycket bra sätt att minnas dig, utan också för att påminna dig om vem jag är tillsammans med dig. Jag är din lärjunge, gående längs vägen, ofta alltför distraherad för att se och ibland går jag åt fel håll och då påminner du mig om vad jag verkligen behöver veta. Du kommer förklädd som mina barn, eller som en kär vän, eller en irriterande granne. I vart och ett av dem, är du där, bara att du ibland är svårare att se.

Men idag, nu, i denna stund, vet jag att Du är med mig och jag gläds! Jag vet att även när jag glömmer, eller inte kan se klart, är du där i mitt hjärta, vägleder, stödjer och älskar mig. Och när jag kommer förbi förvirringen, känner jag passionen för dig i mitt hjärta. När jag talade med dig på vägen till Emmaus, var mitt hjärta inte bara varmt, Jesus. Det var brinnande. Jag känner det annorlunda med dig, jag känner att jag brinner av kärlek till dig. När jag har en så här nära relation med dig och du är i mitt liv så är det så annorlunda, och jag vill inte släppa det.

Jag förlåter mig själv eftersom jag vet att du förlåter mig om och om igen tills den gång jag inte känner igen dig eller de gånger jag då jag fastnar så i mina egna omsorger så att jag sårade eller ignorera någon annan. Hjälp mig att känna igen dig i alla runt omkring mig.
Tack, Herre, för gåvan av Jesus i mitt liv. Tack för den glädje jag känner, lyckan att ha Jesus i mitt liv på detta nya, djupare och starkare sätt. Jag känner verkligen påskens glädje brinna i mitt hjärta inom mig!