Sankt Josefs katolska församlings hemsida

29 SÖNDAGEN UNDER ÅRET

Helga oss i dina mysterier
Människan är ett mysterium. Vi kan se och beskriva utsidan, kroppen, hennes ålder
och utseende. Vi kan ta reda på hennes bakgrund, både socialt och genetiskt. Vi kan mäta
hennes intelligens och registrera hennes talanger. Ändå återstår det viktigaste, insidan,
som är större än utsidan. Hon har ett minne, som förenar nuet med hennes förflutna, hon
har en kapacitet och längtan att förstå, hon har en vilja och kan själv välja väg, trots det
givna som hon inte råder över. Det finns bara ett exemplar av varje människa. Ingen kan
inta hennes plats.

Hon är unik och bär på ett mysterium. Det är därför vi är skyldiga
varandra respekt och vördnad. Och skall akta oss för att fälla domar över varandra
eftersom vi inte känner den andres mysterium. Ofta förstår människan inte ens sig själv.
Judisk och kristen tro kallar människan Guds avbild. Till sitt inre bär hon på något av
Guds eget mysterium. Hon bär på en längtan efter Gud, sin Skapare. Hennes kallelse är
att växa till som hans barn och återspegla hans godhet, sanning och rättfärdighet.

Detta vore en omöjlig uppgift om inte Gud själv kommit oss till hjälp. Kristen tro
handlar om detta. Gud har själv blivit människa i Jesus från Nasaret. Han är Guds glasklara
avbild, återspeglingen av vad livet går ut på. Han är inte bara vårt föredöme och
exempel, som undervisar och går före oss. Han ger oss också konkret hjälp. Annars
skulle ingen hålla ut och nå målet. Denna hjälp ger han oss på olika sätt, men framför allt
genom sin kyrkas sakrament, som också kallas mysterier. I en av denna mässas böner
skall vi be: Rena oss genom din nåd och helga oss i dina mysterier.

Idag skall vi, förutom eukaristin, också fira konfirmationens sakrament. Varje sakrament
är som människan. Det har en synlig utsida och en osynlig andlig insida. Eukaristins
utsida är bröd och vin, som genom Andens kraft förvandlas till Kristi kropp och blod och
därför kan förmedla nåd, gudomlig näring och kraft. Den kristne vet att hon inte kan
överleva utan den kraften. Det är den som inifrån förvandlar oss. Vi tar emot Kristi kropp
och blod för att bli lika Guds sanna avbild, Kristus. Vi upptäcker därmed mer och mer av
vårt eget mysterium. Människan växer som människa, precis som hon behöver kroppslig
föda och näring för att kroppsligt växa och hålla sig vid liv.

Eukaristin är ett så stort mysterium att man behöver förberedas för det. Det sker
genom två andra sakrament, dopet och konfirmationen. Dopet är det grundläggande. Vi
påmindes om det genom att bestänkas med vatten vid mässans inledning. I den tidiga
kyrkan konfirmerades man redan i samband med dopet, men i västkyrkan kom konfirmationen
att skiljas från dopet och firas som ett särskilt sakrament. Man kan säga att konfirmationen
fullbordar dopet. Dopets yttre tecken är vatten. Konfirmationens tecken är olja.

Den heliga oljan, chrisma, välsignas av biskopen vid en särskild gudstjänst på Skärtorsdagen
varje år. Denna olja förmedlas sedan till de olika församlingarna i stiftet. Vattnet
renar och är en förutsättning för liv. Oljan är tecken på överflöd och glädje. Olja gör kroppen
smidig och kan läka stelnade lemmar. Den förmedlar skönhet och styrka. Oljan
tränger in i huden. I bibeln användes olja också för att smörja kungar och präster. Den
förmedlade kraft och ande och gav fullmakt att handla i kraft av den gåva man mottagit.
Det är inte svårt att förstå att oljan blev en symbol för den helige Ande. Jesus hade ju
utlovat en Hjälpare, Guds egen Ande, efter det att han lämnat sina lärjungar i kroppslig
gestalt.

Vid konfirmationen smörjer biskopen, eller den präst som fått hans uppdrag, den som
konfirmeras i pannan med den vigda oljan och säger: ”Tag emot inseglet på den helige
Ande som blir given åt dig.”

Ett insegel är som en stämpel, som ger den som tar emot den en outplånlig kraft, en
stämpel i hennes innersta. Kristus var alltigenom präglad av Anden, han var Faderns
tydliga avbild. Genom konfirmationens sakrament blir konfirmanden präglad i sitt inre. Hon
blir lik Kristus, den Smorde. Detta insegel, detta sigill, fullbordar dopet och ger människan
hennes djupaste identitet. Genom sin enhet med Kristus, förmedlad genom hans Ande blir
hon Kristi lärjunge och Guds son eller dotter. Hon kan i sitt innersta säga: Abba, Fader!
Genom Anden blir hon det Kristus var av naturen. Hon blir Kristi tjänare och får löfte om
Guds beskydd i alla prövningar.

I bönen före smörjelsen ber kyrkan om Andens gåvor för den som skall konfirmeras.
Hon ber att Anden skall ge konfirmanden tröst och försvar mot de andliga fienderna, vishet
och förstånd, råd och styrka, kunskap och gudsfruktan. Den smorde blir fullmyndig kristen,
med fullmakt och uppgift att bekänna Kristi namn och vittna om hans kärlek.
Helga oss i dina mysterier – så ber och handlar kyrkan, med och för sina barn. Så att
vi steg för steg kan förstå vårt eget livs mysterium och bli vittnen om Guds evangelium.

29 SÖNDAGEN UNDER ÅRET

Länkar

Församlingen

Översättning till andra språk —Translate—

Grupper och föreningar i församlingen

Katolsk orientering

Böner och själavård

Magasin, böcker, tidningar och bloggar

Engelska och andra länkar

Tidigare artiklar

Andra sidor

Översättning till andra språk
—Translate—