5 Mos 8:2-3, 14b-16a 1 Kor 10:16-17 Joh 6:51-58
Verklig föda
Vi hör uttrycket i evangeliet - verklig föda. Jesus anvÀnder det som en sammanfattning
av hela sin undervisning om Livets bröd i Johannesevangeliets sjÀtte kapitel. Verklig föda?
Man kunde tro att det var hÀmtat ur en matbilaga till dagstidningen, dÀr skickliga experter
rÄder lÀsarna att avstÄ frÄn skrÀpmat och inta verklig föda. Nu vÀntar man sig inte sÄdant
frÄn Jesu mun. Vi vet att han talar om en annan slags mat. Men skulle vi kalla hans gÄvor
verklig föda? Ăr vi beredda att kalla den lilla vita hostian (nattvardsbrödet) verklig föda?
TĂ€nker vi inte i stĂ€llet att eukaristin och de andliga gĂ„vorna Ă€r nĂ„got mindre verkligt Ă€n den materiella födan? MĂ„nga kan nog instĂ€mma i behovet av andlig föda, men tĂ€nker att den Ă€r mera osĂ€ker och dĂ€rmed mindre verklig, och i vĂ€rsta fall en illusion. Det sĂ€kra och verkliga Ă€r det mĂ€nniskans sinnen ger henne kunskap om, den materiella vĂ€rlden. Av naturen tĂ€nker mĂ€nniskan att materien Ă€r det verkliga, medan det andliga Ă€r mera osĂ€kert. Jesus vĂ€nder pĂ„ det hela och sĂ€ger: Mitt kött Ă€r verklig föda. Det jag ger Ă€r den sanna födan. Det materiella har sin tid men förgĂ„r och Ă€r dĂ€rmed mindre verkligt. Ăven den mest bastanta mĂ„ltid Ă€r en skugga i jĂ€mförelse med den föda Jesus utlovar. ĂndĂ„ hör andlig och kroppslig föda ihop. FrĂ„gan Ă€r hur?
Jesus jÀmför sin gÄva med mannat i öknen, den föda som israeliterna fick pÄ vÀg till det utlovade landet. Vi hörde om det i den första lÀsningen. Mannat var ett tydligt tecken pÄ Guds omsorg om sitt folk. Mannat pekar framÄt, ocksÄ dÀri att den var nÄgot nytt, som folket inte tidigare kÀnde till. Mannat skulle lÀra folket att inte bara leva av bröd utan av allt som utgÄr ur Guds mun. Nu förklarar Jesus skillnaden mellan förebilden och verkligheten. Han sÀger om sina judiska fÀder: De Ät och dog. OcksÄ mannat hade ett begrÀnsat vÀrde. JÀmfört med det bröd han skall ge liknar det en skugga.
Alla gÄvor som de judiska fÀderna hade fÄtt var oerhörda. Judarna Àr vÀrldens mest priviligierade folk. Gud har gett detta folk förbundet och lagen, skrifterna och löftena. De var sÀrskilt utvalda bland alla folk pÄ jorden. Men ocksÄ deras liv slutade i dödsriket. LÀngre rÀckte inte den föda som de hade tillgÄng till. Deras hopp om evigt liv förblir vagt och oklart. - Som jÀmförelse sÀger Jesus: den som Àter mitt kött och dricker mitt blod har evigt liv. Skillnaden Àr oerhörd. Det bÀsta hittills visar sig vara en skugga nÀr den stÀlls bredvid verkligheten.
Det Ă€r inte konstigt att ocksĂ„ mĂ„nga av hans lĂ€rjungar fann Jesu tal bĂ„de obegripligt och outhĂ€rdligt. Kyrkan gör inget för att mildra anstöten i Jesu ord och hon kan inte förklara dem. ĂndĂ„ vet hon i sitt innersta att eukaristin Ă€r hennes dyrbaraste skatt. NĂ€r vi frestas av tvivel Ă€r det lĂ€tt att lĂ„ta blicken glida över till den synliga och materiella vĂ€rlden. Ibland uppstĂ„r tvivel dĂ€rför att man redan har gjort det. Det materiella tycks ju sĂ„ mycket verkligare. Vi vet vad vi har, men kan inte se vad vi tror och hoppas pĂ„. I sjĂ€lva verket Ă€r det tvĂ€rtom. Det Ă€r tron som ger oss del av verkligheten. Ingenting vĂ€ger tyngre Ă€n den hostia som lĂ€ggs i vĂ„ra hĂ€nder eller pĂ„ vĂ„ra lĂ€ppar. Allt annat vĂ€ger lĂ€ttare, allt annat Ă€r förgĂ€ngligt och Ă€r begrĂ€nsat.
NĂ€r Jesus i början av kapitlet hade mĂ€ttat de fem tusen i öknen, kom folk och ville göra honom till konung. De hade fĂ„tt sin kroppsliga hunger mĂ€ttad. DĂ„ sĂ€ger Jesus: âArbeta inte för den föda som Ă€r förgĂ€nglig utan för den föda som bestĂ„r och skĂ€nker evigt liv.â Paulus uppmanar sin lĂ€rjunge Timoteos att samla en skatt för den kommande tiden och vinna det verkliga livet.
En gĂ„ng talar Jesus med en samarisk kvinna vid Sykars brunn. Han ber henne om vatten och hon förundras över att han ber henne. DĂ„ sĂ€ger Jesus: âOm du visste vad Gud har att ge och vem som talar med dig, dĂ„ skulle du ha bett honom om levande vattenâ. Kvinnan missförstĂ„r uttrycket âlevande vattenâ och tror att det betyder rinnande och friskt kĂ€llvatten, till skillnad frĂ„n det som fanns i cisterner eller andra kĂ€rl. Men âlevande vattenâ betyder det verkliga vattnet, det som allt annat vatten bara Ă€r en skugga av. âOm du visste vad Gud har att ge...â.
PĂ„ samma sĂ€tt betyder âverklig födaâ inte viss mat i jĂ€mförelse med annan föda, utan ursprunget till all mat och all föda. All annan föda pekar fram mot det bröd som Jesus talar om. Allt bröd har sitt ursprung och nĂ„r sin fullbordan i det brödet. Det Ă€r dĂ€rför Jesus kan sĂ€ga att den âverkliga födanâ ger evigt liv.
Det Ă€r dĂ€rför trons mĂ€nniskor Ă€r ivriga att fĂ„ del av kommunionen innan de dör. Den kommunionen kallas viaticum, det betyder vĂ€gkost - vĂ€gkost för den sista delen av jordevandringen. Att inte fĂ„ den hjĂ€lpen kan vara den största olyckan. Inför döden behöver mĂ€nniskan en kraft som Ă€r starkare. NĂ€r den döende tagit emot kommunionen sĂ€ger prĂ€sten: âKristi kropp och blod bevare dig till det eviga livetâ. Kommunionen ger en underpant och borgen pĂ„ den kommande hĂ€rligheten.
Den gudomliga generositeten Àr hÀpnadsvÀckande. Ingen kan köpa eller göra sig förtjÀnt av denna gÄva. Ingen Àr vÀrdig. Alla som renat sig frÄn dödssyndens smitta Àr inbjudna. Det som ges i den heliga kommunionen övergÄr dessutom alla andra gÄvor. Den övergÄr alla visioner och ekstaser och all förmÄga att göra underverk. Ingenting kan jÀmföras med den verkliga födan, ty den Àr han sjÀlv.
ĂndĂ„ ges den oss mĂ€nniskor pĂ„ ett sĂ€tt som vi kan ta emot. Det Ă€r Guds barmhĂ€rtiga pedagogik. Ty Gud har blivit verklig mĂ€nniska. NĂ„gra helgon har en viss tid levt uteslutande pĂ„ den heliga kommunionen. Inte för att alla skall göra det, men som ett tecken. Ett tecken pĂ„ att hĂ€r ges den sanna och verkliga födan, den som mĂ€ttar mĂ€nniskans djupaste hunger, hungern efter Gud. DĂ€rför Ă€r gĂ„van ingenting mindre Ă€n vad Jesus sĂ€ger: âMitt kött Ă€r verklig föda och mitt blod Ă€r verklig dryck. Den som Ă€ter detta bröd och och dricker denna kalk skall leva i evighetâ.
Amen.
/br. Ingmar
Predikning från Den Helige Benedictus Kloster
av Broder Ingemar Svantesson
http://www.benedictuskloster.se/
En annan predikan återfinns här av P. Frans Eric Larson TOR 2010 på sidan Katolsk evangelisation.»
För de engelskspråkiga och spansktalande finns den här sidan.»
(110626)
Den här sidan uppdaterades senast: 2011-08-29
EWTN Live TV
Programming Schedule
The current months TV and Radio-program.
TIPS!
Känns texten för stor/liten - tryck CTRL + rulla på mushjulet.
***
Känns textraden för lång, - minimera sidan, till önskad bredd.
![]()
KyndelsmÀssodagen, Herrens frambÀrande i templet
StÀndig bön för Àktenskap och familj - Herrens dop
Trettondedag jul - epifania - Herrens uppenbarelse
FĂRSTA SĂNDAGEN I ADVENT, v (III)
Kristi kropps och blods högtid
Predikan 14 söndagen under Äret
à ttonde söndagen under Äret
Trettiotredje söndagen under året
Trettioandra söndagen under året
Trettioförsta söndagen under året
Trettionde söndagen under året
Tjugonionde söndagen under året
Tjugonionde söndagen under året
Tjugoåttonde söndagen under året
Tjugosjunde söndagen under året
Tjugosjätte söndagen under året
Tjugofemte söndagen under året
Tjugofjärde söndagen under året
Tjugosjätte söndagen under året
Tjugofemte söndagen under året
Tjugofjärde söndagen under året
Tjugotredje söndagen under åretn
Tjugoandra söndagen under året>
Tjugoförsta söndagen under året
Kristi kropps och blods högtid
Påskdagen - Kristi uppståndelse
Långfredagen - Herrens lidande och död
Kyndelsmässodagen - Herrens frambärande i templet
Trettondedag jul - Epifania - Herrens uppenbarelse
predikan ANDRA SÖNDAGEN EFTER JUL
Södagen efter jul-heliga familjen
Trettiotredje söndagen under året
Trettiandra söndagen under året
Trettionde söndagen under året
Tjugonionde söndagen under året
Tjugoåttonde söndagen under året
Tjugosjunde söndagen under året
Tjugosjätte söndagen under året
Tjugofemte söndagen under året
Tjugofjärde söndagen under året
Tjugotredje söndagen under året
Tjugoandra söndagen under året
Tjugoförsta söndagen under året
Kristi kropps och blods högtid
Bön för präster och ordensfolk»
Andra påsksöndagen eller den Gudomliga barmhärtighetens söndag»