Sak 9:9-10 Rom 8:9, 11-13 Matt 11:25-30 En kostbar pÀrla TÀnk er en Àdelsten eller en kostbar pÀrla. Man kan vrida den och se dess skönhet ur stÀndigt nya vinklar. De fem korta verser vi nyss hört ur Matteusevangeliet Àr en sÄdan pÀrla. De har spelat en viktig roll i kyrkans historia som vittne om Jesu Kristi hemlighet, och dÀrmed om evangeliets skönhet.
Jesus prisar och tackar Fadern. Det mÄste ha hörts bÄde pÄ rösten och skymtat i hans ögon. Han lovprisar Fadern. Det Àr inte en lÀra han förkunnar. Han ber en bön, en bön som vibrerar och lyser av tacksÀgelse och lovsÄng. Jesus prisar sin Fader för att evangeliet Àr dolt för de lÀrda och kloka, men uppenbaras för dem som Àr som barn. Inte sÄ att de lÀrda och kloka Àr uteslutna, men det hÀnger inte pÄ lÀrdom och bildning. HÀr rÄder fullkomlig jÀmlikhet. Men ingen kan heller sÀga att det krÀvs nÄgot omöjligt. Kring krubban samlades bÄde herdar och visa mÀn. Alla har möjlighet att omvÀnda sig och bli som barn.
All religion, ocksÄ kristendomen, kan bli krÄnglig och svÄrförstÄelig, ett system eller en lÀra, som bara ett fÄtal har tillgÄng till. Men nÀr Jesus sjÀlv predikade och verkade, sÄ var det inte minst de enkla och olÀrda som förstod och tog emot. Det avgörande Àr den hÄllning som barnet har, nÀr det litar pÄ far och mor, nÀr det lever i förtröstan och lydnad. I grunden Àr evangeliet enkelt, eftersom Gud Àr enkel. Helgonen var inte komplicerade. NÄgra var högt bildade och fick bÀra ansvar för mÄngt och mycket, men i hjÀrtat hade de barnets enkelhet.
Ingen annanstans i de tre första evangelierna talar Jesus sĂ„ öppet om sitt förhĂ„llande till Fadern. För ett ögonblick öppnar han dörren till sitt innersta. âAllt har min fader anförtrott Ă„t mig.â Allt i himlen och pĂ„ jorden Ă€r samlat i honom, frĂ„n det minsta till det största, frĂ„n början till slutet, frĂ„n skapelsen till domen, allt Ă€r samlat i denne Jesus frĂ„n Nasaret.
Ingen kan förklara hans hemlighet. De Ă€ldsta kyrkofĂ€derna sĂ„g den heliga Treenigheten skymta fram i dessa ord. Sonen Ă€r sĂ„ ett med Fadern, att bara Fadern sjĂ€lv kan uppenbara vem Sonen Ă€r. âIngen kĂ€nner Sonen, utom Fadernâ. Det skedde vid nĂ„gra fĂ„ tillfĂ€llen, t.ex. vid dopet i Jordan eller pĂ„ förklaringsberget. En röst ljöd ur molnet: "Detta Ă€r min Ă€lskade Son". Den som redan menar sig veta vem Jesus Ă€r förstĂ„r ingenting. Jesus Ă€r alltid större.
Samtidigt stĂ„r Jesus dĂ€r som mĂ€nniska och sĂ€ger: âIngen kĂ€nner Fadern utom Sonenâ. Endast Gud sjĂ€lv kan ge kunskap om Gud. Han gör det genom sin Son, som föddes av jungfrun Maria. Det Ă€r och förblir ett hisnande och anstötligt budskap. Det kostade Jesus livet. Men för den som Ă€r som ett barn Ă€r det ett glatt budskap. Det uppenbaras för mĂ€nniskan genom den helige Ande, Ă€ven om Anden inte nĂ€mns uttryckligen hĂ€r. PĂ€rlan lĂ„ter oss ana tillvarons innersta skönhet.
Till uppenbarelsen fogas en maning: âKom till mig, alla ni som Ă€r tyngda av bördor; jag skall skĂ€nka er vila.â MĂ€nniskan kan vara tyngd av olika bördor. Kravet att lyckas i samhĂ€llet och karriĂ€ren, att vara omgivningen till lags. Att mĂ„ bra och att vara frisk kan ocksĂ„ bli ett krav. Att tillfredsstĂ€lla sina begĂ€r kan bli en börda. Aposteln talar om att i onödan stĂ€lla sig under âskyldigheter mot köttetâ. För Jesu landsmĂ€n var religionen ibland en börda, med en rad bud och föreskrifter. OcksĂ„ idag kan religionen bli nĂ„got tyngande, ocksĂ„ kristendomen. Men dĂ„ har man missat poĂ€ngen.
Den tyngsta bördan fĂ„r mĂ€nniskan nĂ€r hon vĂ€nt Gud ryggen och dĂ€rmed hamnar under frĂ€mmande makter. Bibeln kallar det synd. Synden vĂ€xer ur misstron mot Gud och leder till skuldbördor och slaveri under sjĂ€lviskheten. Evangeliet berĂ€ttar hur mĂ€nniskor kom till Jesus. Han lyfte av deras bördor, upprĂ€ttade dem och lĂ€t dem gĂ„ i frid. Det Ă€r sĂ„ enkelt. Ett barn förstĂ„r det. LĂ„t oss lyssna som om vi aldrig tidigare hört vad Jesus sĂ€ger: âKom till mig, alla ni som Ă€r tyngda av bördor, jag skall skĂ€nka er vilaâ.
Men det finns ocksĂ„ en fortsĂ€ttning, ett liv efter omvĂ€ndelsen eller efter den senaste bikten. DĂ€rför fortsĂ€tter han: âTa pĂ„ er mitt ok och lĂ€r av mig, som har ett milt och ödmjukt hjĂ€rta, sĂ„ skall ni finna vila för er sjĂ€lâ. Jesus tar sig sjĂ€lv som föredöme och sĂ€ger: âLĂ€r av migâ. Men det han vill lĂ€ra Ă€r inga konstigheter. Han fortsĂ€tter: âLĂ€r av mig, som har ett milt och ödmjukt hjĂ€rtaâ. Den starke har stigit ner och blivit mĂ€nniska. Hans hjĂ€rta Ă€r ödmjukt.
Det finns mÄnga och olika uppgifter för lÀrjungarna. Men hÀr anger han det som gÀller alla. Mildhet och ödmjukhet tycks vara det viktigaste han vill lÀra oss. Vi har erfarenhet av motsatsen och vet att den leder vilse. Irritation och upprördhet, klenmod och lust att förkasta sig sjÀlv, förhÀvelse och högmod. Alla synder har sin rot i högmodet, lockelsen att vara oberoende och oviljan att be om hjÀlp.
Mildhet och ödmjukhet kan ta tid att lĂ€ra sig, eftersom vi har âglömtâ hur det Ă€r att vara som barn. Den vuxnes hjĂ€rta har lĂ€rt sig sĂ„ mycket âkrĂ„nglighetâ. Hon kan utföra imponerande gĂ€rningar och slita hĂ„rt, bara hon slipper detta enkla, att leva i mildhet och ödmjukhet. Högmodet i hennes hjĂ€rta gör uppror. Tills hon blir stilla, blir som barn, som kommer till ro i sin moders famn.
Det Àr ingen tillfÀllighet att ödmjukheten Àr det avgörande i Benedictus regel. Det Àr vÀgen till frid och glÀdje. Med den ödmjuke har nÄgot hÀnt. Ingen fiende rÄr pÄ den som ödmjukar sig. Vi anar pÀrlans skönaste sida.
Jesus sĂ€ger till slut: âMitt ok Ă€r skonsamt och min börda Ă€r lĂ€ttâ. Den som upplever det kristna livet som en börda har det viktigaste kvar att upptĂ€cka. I slutet av kapitlet om ödmjukheten antyder den helige Benedictus hemligheten. Det som tidigare krĂ€vde möda och skedde under fruktan, sker nu âutan möda och av kĂ€rlekâ. Laster och synder har förlorat sitt grepp. De pĂ„litliga lĂ€rarna har sagt det och helgonen har vittnat om det. âKĂ€rleken gör bördan lĂ€ttâ, sĂ€ger Augustinus. Den lilla Theresa vittnar om sin âlilla, enkla vĂ€gâ. Benedictus talar om hjĂ€rtat som vidgar sig.
Allt Ă€r en tillĂ€mpning av det Jesus lovat: âMitt ok Ă€r skonsamt och min börda Ă€r lĂ€ttâ. Slaven förvandlas till son. MĂ€nniskan har Ă„terfĂ„tt sitt förlorade barnaskap hos den himmelske Fadern. Det Jesus Ă€r av naturen, Faderns Son, det blir mĂ€nniskan genom nĂ„den och Anden. Den ödmjuke blir upphöjd. Guds barn fĂ„r instĂ€mma i den tacksĂ€gelse som Jesus intonerat: âJag prisar dig, Fader...â. DĂ€rför firar vi den heliga eukaristin.
Amen.
/br. Ingmar
Predikning från Den Helige Benedictus Kloster
av Broder Ingemar Svantesson
http://www.benedictuskloster.se/
En annan predikan återfinns här av P. Frans Eric Larson TOR 2010 på sidan Katolsk evangelisation.»
För de engelskspråkiga och spansktalande finns den här sidan.»
(110703)
Den här sidan uppdaterades senast: 2011-08-29
EWTN Live TV
Programming Schedule
The current months TV and Radio-program.
TIPS!
Känns texten för stor/liten - tryck CTRL + rulla på mushjulet.
***
Känns textraden för lång, - minimera sidan, till önskad bredd.
![]()
KyndelsmÀssodagen, Herrens frambÀrande i templet
StÀndig bön för Àktenskap och familj - Herrens dop
Trettondedag jul - epifania - Herrens uppenbarelse
FĂRSTA SĂNDAGEN I ADVENT, v (III)
Kristi kropps och blods högtid
Predikan 14 söndagen under Äret
à ttonde söndagen under Äret
Trettiotredje söndagen under året
Trettioandra söndagen under året
Trettioförsta söndagen under året
Trettionde söndagen under året
Tjugonionde söndagen under året
Tjugonionde söndagen under året
Tjugoåttonde söndagen under året
Tjugosjunde söndagen under året
Tjugosjätte söndagen under året
Tjugofemte söndagen under året
Tjugofjärde söndagen under året
Tjugosjätte söndagen under året
Tjugofemte söndagen under året
Tjugofjärde söndagen under året
Tjugotredje söndagen under åretn
Tjugoandra söndagen under året>
Tjugoförsta söndagen under året
Kristi kropps och blods högtid
Påskdagen - Kristi uppståndelse
Långfredagen - Herrens lidande och död
Kyndelsmässodagen - Herrens frambärande i templet
Trettondedag jul - Epifania - Herrens uppenbarelse
predikan ANDRA SÖNDAGEN EFTER JUL
Södagen efter jul-heliga familjen
Trettiotredje söndagen under året
Trettiandra söndagen under året
Trettionde söndagen under året
Tjugonionde söndagen under året
Tjugoåttonde söndagen under året
Tjugosjunde söndagen under året
Tjugosjätte söndagen under året
Tjugofemte söndagen under året
Tjugofjärde söndagen under året
Tjugotredje söndagen under året
Tjugoandra söndagen under året
Tjugoförsta söndagen under året
Kristi kropps och blods högtid
Bön för präster och ordensfolk»
Andra påsksöndagen eller den Gudomliga barmhärtighetens söndag»