Sankt Josefs katolska församlings hemsida

Juldagen Kristi , v

Datum: 2011-12- 25

vintervy

Bild :www.freefoto.com

Herre, allt du har skapat skall tacka dig, dina trogna skall lovsjunga dig. De skall tala om ditt rikes ära och förkunna din väldiga kraft, så att alla lär känna din makt, ditt rikes ära och härlighet. Ps 145:11- 13

Julaftons kväll

Nedanstående läsningar används i mässa som firas på kvällen den 24 december i anslutning till Juldagens första vesper.

Första läsningen Jes 62:1–5

För Sions skull skall jag inte tystna, för Jerusalems skull inte tiga, förrän upprättelsens morgon gryr och hennes räddning lyser som ett bloss. Folken skall se din upprättelse, alla kungar se din härlighet. Du skall få ett nytt namn, som Herren själv förkunnar, du blir en praktfull krona i Herrens hand, ett kungligt diadem i din Guds händer. Du skall inte längre kallas »den övergivna«, ditt land inte längre kallas »den förskjutna«, utan du skall heta »hon som jag har kär« och ditt land »den äkta makan«. Ty Herren har dig kär och ditt land skall äktas av honom. Som när en ung man äktar en flicka, så skall han som bygger upp dig ta dig till äkta, och som brudgummen gläds åt sin brud, så skall din Gud glädjas över dig.

Responsoriepsalm Ps 89:4–5, 16–17, 27, 29

(R. jfr 2a) R. Jag vill sjunga om Herrens nåd i evighet.

»Jag slöt ett förbund med min utvalde, min tjänare David gav jag min ed: Din ätt skall bestå för evigt, för alla tider befäster jag din tron.«
R.
Lyckligt det folk som vet att hylla dig,
Herre, de får vandra i ditt ansiktes ljus.
De gläder sig ständigt över ditt namn
och jublar över din rättfärdighet.
R.
»Han skall säga: Du är min fader,
min Gud och min räddande klippa.
För evigt skall jag visa honom nåd,
mitt förbund med honom skall stå fast.«
R

Andra läsningen Apg 13:16–17, 22–25

När Paulus var i synagogan i Antiochia i Pisidien, reste han sig, gav tecken till tystnad och sade: »Israeliter och ni som fruktar Gud, lyssna på mig. Vårt folks Gud, Israels Gud, utvalde våra fäder. Han gjorde sitt folk stort när de bodde som främlingar i Egypten, och med lyftad arm förde han dem ut därifrån.
Senare upphöjde han David till kung över dem. Honom gav han sitt vittnesbörd: Jag har funnit David, Jishajs son, en man efter mitt sinne, som skall förverkliga alla mina planer. Det är bland hans efterkommande som Gud enligt sitt löfte har kallat fram en räddare åt Israel: Jesus, vars framträdande Johannes förberedde genom att förkunna omvändelse och dop för hela Israels folk. Och när Johannes verk närmade sig sitt slut sade han: ’Jag är inte den som ni tror. Han kommer efter mig, och jag är inte värdig att knyta av honom sandalerna.’ »

Halleluja
V. I morgon skall synden plånas ut från jorden, och världens frälsare skall råda över oss.

Evangelium Matt 1:1–25 (eller kortare läsning Matt 1:18–25)
Släkttavla för Jesus Kristus, son av David,
som var son av Abraham.
Abraham var far till Isak, Isak till Jakob,
Jakob till Juda och hans bröder,
Juda till Peres och Serach, vilkas mor var Tamar,
Peres till Hesron, Hesron till Ram,
Ram till Amminadav, Amminadav till Nachshon,
Nachshon till Salma, Salma till Boas, vars mor var Rachav,
Boas till Oved, vars mor var Rut,
Oved till Jishaj och Jishaj till David, konungen.
David var far till Salomo, vars mor var Urias hustru,
Salomo till Rehabeam, Rehabeam till Avia,
Avia till Asa, Asa till Joshafat,
Joshafat till Joram, Joram till Ussia,
Ussia till Jotam, Jotam till Achas,
Achas till Hiskia, Hiskia till Manasse,
Manasse till Amon, Amon till Josia
och Josia till Jojakin och hans bröder,
vid den tid då folket fördes bort till Babylon.
Efter bortförandet till Babylon blev Jojakin far till Shealtiel,
Shealtiel till Serubbabel, Serubbabel till Avihud,
Avihud till Eljakim, Eljakim till Asor,
Asor till Sadok, Sadok till Akim,
Akim till Elihud, Elihud till Elasar,
Elasar till Mattan, Mattan till Jakob
och Jakob till Josef, Marias man;
av henne föddes Jesus som kallas Kristus.
Antalet släktled är alltså: från Abraham till David fjorton led, från David till fångenskapen i Babylon fjorton led och från fångenskapen i Babylon till Kristus fjorton led.

Med Jesu Kristi födelse förhöll det sig så: hans mor, Maria, hade blivit trolovad med Josef, men innan de hade börjat leva tillsammans visade det sig att hon var havande genom helig ande. Hennes man Josef, som var rättfärdig och inte ville dra vanära över henne, tänkte då skilja sig från henne i tysthet. Men när han hade beslutat sig för det uppenbarade sig Herrens ängel för honom i en dröm och sade: »Josef, Davids son, var inte rädd för att föra hem Maria som hustru, ty barnet i henne har blivit till genom helig ande. Hon skall föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus, ty han skall frälsa sitt folk från deras synder.« Allt detta skedde för att det som Herren hade sagt genom profeten skulle uppfyllas: Jungfrun skall bli havande och föda en son, och man skall ge honom namnet Immanuel (det betyder: Gud med oss). När Josef vaknade gjorde han som Herrens ängel hade befallt och förde hem sin trolovade. Han rörde henne inte förrän hon hade fött en son. Och han gav honom namnet Jesus.

Första läsningen 2 Sam 7:1–5, 8b–12, 14a, 16
Kung David hade inrättat sig i sitt hus, och Herren hade låtit honom få ro för alla fiender runt omkring. Då sade han till profeten Natan: »Här bor jag i ett hus av cederträ, medan Guds ark bor i ett tält.« Natan svarade: »Gör det du tänker, Herren är med dig.«
Samma natt kom Herrens ord till Natan: »Gå till min tjänare David och säg honom: Så säger Herren: Skulle du bygga mig ett hus att bo i? Jag hämtade dig från betesmarken och fåren, för att du skulle bli furste över mitt folk, över Israel. Jag har varit med dig vart du än gått och krossat alla fiender i din väg. Jag skall göra dig lika ryktbar som de största på jorden, och åt mitt folk Israel skall jag ge ett land där jag gör dem rotfasta och där de skall få stanna. De skall inte mera oroas och inte längre förtryckas av onda människor som tidigare, som på den tid då jag insatte domare över mitt folk Israel. Ja, du skall få leva i fred för alla dina fiender. Nu kungör Herren att han skall bygga dig ett hus, ett kungahus. Ditt hus och ditt kungavälde skall bestå inför mig i all framtid, och din tron skall aldrig vackla.«

Responsoriepsalm Ps 89:2–5, 27, 29
(R. jfr 2a)
R. Jag vill sjunga om Herrens nåd i evighet.

Om Herrens nåd vill jag alltid sjunga,
för alla tider göra din trofasthet känd.
Jag säger: Din nåd är befäst för evigt,
i himlen består din trofasthet.
R.
»Jag slöt ett förbund med min utvalde,
min tjänare David gav jag min ed:
Din ätt skall bestå för evigt,
för alla tider befäster jag din tron.
R.
Han skall säga: Du är min fader,
min Gud och min räddande klippa.
För evigt skall jag visa honom nåd,
mitt förbund med honom skall stå fast.«.
R.

Andra läsningen1 Rom 16:25–27

Honom som förmår styrka er, enligt mitt evangelium och förkunnelsen om Jesus Kristus — där en hemlighet avslöjas som från tidens början varit outsagd men nu har uppenbarats och på den evige Gudens befallning gjorts känd med hjälp av profetiska skrifter för att alla folk skall föras till lydnad i tron — honom, den Gud som ensam är vis, tillhör härligheten, genom Jesus Kristus, i evighet, amen.

Halleluja

Jfr Jes 61:1
V. Herrens Ande är över mig, han har sänt mig att frambära ett glädjebud.

Evangelium Luk 1:26–38
I den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd från Gud till en ung flicka i staden Nasaret i Galileen. Hon hade trolovats med en man av Davids släkt som hette Josef, och hennes namn var Maria. Ängeln kom in till henne och sade: »Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig.« Hon blev förskräckt över hans ord och undrade vad denna hälsning skulle betyda. Då sade ängeln till henne: »Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus. Han skall bli stor och kallas den Högstes son. Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron, och han skall härska över Jakobs hus för evigt, och hans välde skall aldrig ta slut.« Maria sade till ängeln: »Hur skall detta ske? Jag har ju aldrig haft någon man.« Men ängeln svarade henne: »Helig ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall barnet kallas heligt och Guds son. Elisabet, din släkting, väntar också en son, nu på sin ålderdom. Hon som sades vara ofruktsam är nu i sjätte månaden. Ty ingenting är omöjligt för Gud.« Maria sade: »Jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt.« Och ängeln lämnade henne.

Julnattens mässa

Första läsningen Jes 9:2–7 Det folk som vandrar i mörkret ser ett stort ljus, över dem som bor i mörkrets land strålar ljuset fram. Du låter jublet stiga, du gör glädjen stor. De gläds inför dig som man gläds vid skörden, som man jublar när bytet fördelas. Oket som tyngde dem, stången på deras axlar, förtryckarens piska bryter du sönder, som den dag då Midjan besegrades. Stöveln som bars i striden och manteln som fläckats av blod, allt detta skall brännas, förtäras av eld. Ty ett barn har fötts, en son är oss given. Väldet är lagt på hans axlar, och detta är hans namn: Allvis härskare, Gudomlig hjälte, Evig fader, Fredsfurste. Väldet skall bli stort, fredens välsignelser utan gräns för Davids tron och hans rike. Det skall befästas och hållas vid makt med rätt och rättfärdighet nu och för evigt. Herren Sebaots lidelse skall göra detta.

Responsoriepsalm Ps 96:1–3, 11–13

(R. jfr Luk 2:11) I dag är en frälsare född åt oss. Han är Messias, Herren.

Sjung till Herrens ära, sjung en ny sång,
sjung till Herrens ära, hela världen!
Sjung till Herrens ära, prisa hans namn,
ropa ut hans seger dag efter dag!
R.
Förkunna hans ära bland folken,
bland alla människor hans under!
R.
Må himlen fröjdas och jorden jubla,
havet brusa och allt det rymmer,
marken och allt den bär må glädja sig.
R.
Då skall alla träd i skogen jubla
inför Herren — se, han kommer,
se, han kommer för att råda över jorden,
råda rättvist över världen,
råda trofast över folken.
R.

Andra läsningen Tit 2:11–14

Guds nåd har blivit synlig som en räddning för alla människor. Den lär oss att säga nej till ett gudlöst liv och denna världens begär och att leva anständigt, rättrådigt och fromt i den tid som nu är, medan vi väntar på att vårt saliga hopp skall infrias och vår store gud och frälsare Kristus Jesus träda fram i sin härlighet. Han har offrat sig själv för oss, för att friköpa oss från alla synder och göra oss rena, så att vi blir hans eget folk, uppfyllt av iver att göra vad som är gott.

Halleluja Luk 2:10–11
V. Jag bär bud till er om en stor glädje: i dag har en frälsare fötts åt er, han är Messias, Herren.

Evangelium Luk 2:1–14
Det heliga evangeliet enligt Lukas.
Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn.
Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget.
I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten. Då stod Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de greps av stor förfäran. Men ängeln sade till dem: »Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket. I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren. Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba.« Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud:
»Ära i höjden åt Gud
och på jorden fred åt dem han har utvalt.«

Julottans mässa

Första läsningen Jes 62:11–12

Herren förkunnar över hela jorden: Säg till dotter Sion: Se, din räddare kommer. Sin segerlön har han med sig, de han vunnit går framför honom. De skall kallas »det heliga folket«, »de som Herren befriat«, och du skall heta »den man söker sig till«, »staden som aldrig blir övergiven«.

Responsoriepsalm Ps 97:1, 6, 11–12

R. I dag har ett ljus gått upp över oss: Herren, Frälsaren, är född.

Herren är konung! Må jorden jubla,
de fjärran kusterna glädja sig.
Himlen förkunnar hans rättfärdighet,
Kerstin.Esberg@miroi.se hans härlighet skådas av alla folk.
R.
Ljus bryter fram för de rättfärdiga
och glädje för de redbara.
Ni rättfärdiga, gläd er över Herren
och prisa hans heliga namn.
R.

Andra läsningen Tit 3:4–7

När Guds, vår frälsares, godhet och kärlek till människorna blev uppenbara räddade han oss — inte därför att vi gjort några rättfärdiga gärningar utan därför att han är barmhärtig — och han gjorde det med det bad som återföder och förnyar genom den heliga anden. Genom Jesus Kristus, vår frälsare, har han låtit Anden strömma över oss, för att vi genom Guds nåd skall bli rättfärdiga och, så som det är vårt hopp, vinna evigt liv.

Halleluja Luk 2:14
V. Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt.

Evangelium Luk 2:15–20
När änglarna hade farit ifrån dem upp till himlen sade herdarna till varandra: »Låt oss gå in till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss veta.« De skyndade i väg och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban. När de hade sett det berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn. Alla som hörde det häpnade över vad herdarna sade. Maria tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det. Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för vad de hade fått höra och se: allt var så som det hade sagts dem.

Juldagens mässa

Första läsningen Jes 52:7–10

Härligt är att höra budbärarens steg när han kommer över bergen, han som bär bud om seger, som ropar ut goda nyheter, bär bud om räddning och säger till Sion: »Din Gud är konung!« Hör, dina väktare ropar och jublar. Med egna ögon ser de hur Herren vänder åter till Sion. Brist ut i jubel, Jerusalems ruiner, Herren tröstar sitt folk och friköper Jerusalem. Herren visar sin makt och helighet inför alla folk, hela jorden skall se hur vår Gud räddar oss.

Responsoriepsalm Ps 98:1–6 (R. jfr 3c)

R. Herren kommer, och hela världen får skåda frälsningen.

Sjung till Herrens ära, sjung en ny sång,
ty han har gjort underbara ting.
Han vann seger med sin starka hand,
med sin heliga arm.
R.
Herren har visat att han räddar,
folken fick skåda hans seger.
Med godhet och trofasthet
har han tänkt på Israels folk.
Hela jorden har sett att vår Gud räddar.
R.
Hylla Herren, hela världen,
brist ut i jubel och sång!
Sjung till lyra för Herren,
låt lyrans strängar klinga!
Blås i trumpeter och horn,
hylla konungen, Herren!
R.

Andra läsningen Heb 1:1–6

Många gånger och på många sätt talade Gud i forna tider till våra fäder genom profeterna, men nu vid denna tidens slut har han talat till oss genom sin son, som han har insatt till att ärva allting liksom han också har skapat världen
genom honom. Och han, som är utstrålningen av Guds härlighet och en avbild av hans väsen och som bär upp allt med kraften i sitt ord, har renat oss från synden och sitter på Majestätets högra sida i höjden. Han har blivit lika mycket mäktigare än änglarna som det namn han har fått i arv är förmer än deras. Ty aldrig har Gud sagt till någon ängel: Du är min son, jag har fött dig i dag, eller: Jag skall vara hans fader, och han skall vara min son. Och när han låter sin förstfödde son träda in i världen säger han: Alla Guds änglar skall hylla honom.

Halleluja
V. Helig är denna dag, ty i dag har Ljuset gått upp över världen. Kom, låt oss tillbedja Herren.

Evangelium Joh 1:1–18 (kortare läsning Joh 1:1–5, 9–14)
I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud. Det fanns i begynnelsen hos Gud. Allt blev till genom det, och utan det blev ingenting till av allt som finns till. I Ordet var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.
Det kom en man som var sänd av Gud, hans namn var Johannes. Han kom som ett vittne för att vittna om ljuset, så att alla skulle komma till tro genom honom. Själv var han inte ljuset, men han skulle vittna om ljuset.
Det sanna ljuset, som ger alla människor ljus, skulle komma in i världen. Han var i världen, och världen hade blivit till genom honom, men världen kände honom inte. Han kom till det som var hans, och hans egna tog inte emot honom. Men åt dem som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt alla som tror på hans namn, som har blivit födda inte av blod, inte av kroppens vilja, inte av någon mans vilja, utan av Gud.
Och Ordet blev människa och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den ende sonen får av sin fader, och han var fylld av nåd och sanning. Johannes vittnar om honom och ropar: »Det var om honom jag sade: Han som kommer efter mig går före mig, ty han fanns före mig.«
Av hans fullhet har vi alla fått del, med nåd och åter nåd. Ty lagen gavs genom Mose, men nåden och sanningen har kommit genom Jesus Kristus. Ingen har någonsin sett Gud. Den ende sonen, själv gud och alltid nära Fadern, han har förklarat honom för oss.

(111222)

Den här sidan uppdaterades senast: 2011-12-23